När reglerna blir viktigare än allt annat

När jag tittar i Svenska Akademiens ordlista på orden intelligent står det klok, skarpsinnig och begåvad. Jag söker vidare och tittar på synonymer till klok och får upp – förståndig, vis, vettig, rådig, omdömesgill, förnuftig, välbetänkt, intelligent, erfaren, kunnig, klartänkt, smart, klyftig, begåvad, klipsk, skarp, vederhäftig, kringsynt, vidsynt, insiktsfull, förutseende, nykter, praktisk, sakkunnig, lärd, normal, tillräknelig. Jag tittar på synonymer till intelligent – begåvad, klok, skarpsinnig, skarptänkt, klartänkt, logisk, förståndig, smart, klyftig, klipsk, skärpt, välmöblerad i hjärnan (!!?). Den sista var ju riktigt roligt

Det  är så många ord men vad säger de egentligen? Hur ska vi kunna prata runt detta ämne när det är så svårt att fånga och definiera fenomenen runt detta med att vara klok och skillnaden mellan klok och vis. I mitt arbete är vikten av att definiera stor för att kunna både bli förstådd och att förstå. Så vi gör ett försök.

. Det upplevda behovet av  briljans och genialitet och intelligens skenar och med det vår önskan om att vara briljanta intelligenta genier, men vad är det? Barry Schwartz säger att den goda nyheten är att vi inte behöver vara något geni för att vara vis men den dåliga nyheten är att utan visdom räcker inte genialitet (brilliance). Om du bara är genialisk kommer det troligen att skapa problem både för dig och andra.

För att lättare tala om fenomenen bakom orden väljer jag att använda mig av intelligent och vis. Utan att på något sätt hävda att min definition är rätt för det är inte viktigt utan jag tar en definition så att det blir lättare att diskutera runt detta. Även om man talar om emotionella intelligenta personer så har fortfarande ordet en klang av att stå för matematiska/logiska intelligenser och kunskaper. Jag kommer att använda ordet i denna betydelse. Den typ av kunskap som löser tekniska problem, löser logiska problem. Det är egentligen en allt för snäv definition som jag faktiskt inte själv tycker om men – det få vara så här och nu.

Vad är då att vara vis? Aristoteles sa att praktisk visdom är en kombination av moralisk vilja och moralisk skicklighet (moral will and moral skills…obs detta är inte grekiska J ). Det handlar om vilka val vi gör utifrån etiska och moraliska principer

Barry Schwartz är en amerikansk psykolog. Han är Dorwin Cartwright Professor of Social Theory and Social Action på  Swarthmore College. Schwartz’s forskning handlar om moral, beslutsfattande och relationen mellan vetenskap och samhälle . Han berättade om några vaktmästare på ett sjukhus. När man tittade på deras befattningsbeskrivningar innefattade det inget som hade med mänsklig interaktion att göra. Det var att tömma soppåsar, moppa golv mm men när man frågade dem vad de gjorde så handlade det mycket om interaktion med människor. En berättade att han inte dammsög ett av rummen lika ofta som var sagt för där satt det anhöriga som var trötta och ledsna och som behövde få ha det lugnt runt sig. En berättade att han hade moppat golvet två gånger i ett av rummet för pappan var nervös för sin son och såg inte att rummet redan var moppat mm. Mänsklig interaktion involverar vänlighet, att man bryr sig, och empati. Det är en viktig del av jobbet. Dessa vaktmästare hade en moralisk skicklighet att lista ut vad ”att göra det rätta är” och en moralisk vilja att verkligen göra det som är det rätta, ibland utöver regler och befattningsbeskrivningar

 

En vis/klok människa vet:

  • När och hur man gör ett ”undantaget för varje regel” (som när vaktmästarna gjorde sina undantag)
  • Vet hur man improviserar, uppfinner kombinationer som är rätt för situationen och för människorna som är inblandade
  • Vet hur man använder dessa moraliska skickligheter i sin strävan att nå rätt mål, att hjälpa andra – inte manipulera dem
  • Har lärt sig , utvecklats, gjort förändringar i sig och sitt tänkande (they are made – not born).

 

Klokhet är beroende av erfarenhet – inte av vilken erfarenhet som helst – en erfarenhet som grundar sig i att känna och förstå de människor man verkar ibland (runt)

 

Man måste få tillåtelse att improvisera, prova nya saker och ibland få misslyckas och få möjlighet att lära sig från dessa misstag. Måste få möjlighet att ha kloka mentorer runt sig. Krävs mycket erfarenhet för att lära sig bry sig om och ta hand om andra människor.

 

När det handlar om regler och incitament är detta viktigt. Regler finns bland annat till för att spara oss från att tänka. Ju mindre tid vi upplever att vi har desto viktigare blir våra regler. Regler är verktyg och när ett verktyg funkar så vill vi ha fler och visst fungerar detta med regler och incitament bra på kort sikt när vi kanske upplever att vi har bråttom men på lång sikt kan det förstöra mycket för oss. När vi förlitar oss blint på regler förlorar vi det mänskliga, de mänskliga undantagen. Det berövar oss också möjligheten att improvisera och vår moral blir underminerad. Vi kanske känner att vi borde göra ett undantag för en människas skull men vi backar tillbaka och följer regeln och tröstar oss med att vi gjort rätt men någonstans inom oss viskar en röst – gjorde jag verkligen det?

 

Om jag skulle leda ett företag skulle jag då vilja att mina medarbetare blint följde alla regler eller skulle jag vilja att de hade moraliska viljan och den moraliska skickligheten att veta vad som är viktigt och vad som räknas. Jag skulle vilja ha medarbetare som är intelligenta och visa nog att veta när det ena är viktigare än det andra. Hur man gör det? Det är en annan fråga

Kommentarer är stängda.